Team Elsa

Hela familjen hjälpte Elsa bekämpa cancern

Dela på Facebook Dela på Twitter

När Elsa, 6 år, blev sjuk fanns moster Britta där för alla i familjen. Hon tog hand om syskon, hem, läxor och barn.
– Hon gjorde allt det där som jag inte kunde när vi var på sjukhuset, säger Elsas mamma Stina.

 

Stina Abrahamsson och systern Britta Pehrsson har alltid varit tajta. Därför var det också en självklarhet för Britta att kliva in och ta ett stort ansvar när Stinas dotter Elsa drabbades av leukemi för fyra år sedan. Britta lämnade sitt liv i Stockholm för att flytta in hos sin syster i andra delen av Sverige. 

– Britta tog ansvar för min familj utan att tveka. Hon fanns där för mina tre andra barn som fick ha det lite normalt i allt det svåra. Det är jag väldigt tacksam för, säger Stina.

När Elsa blev sjuk gick familjen in i en kris där det mesta handlade om att överleva och kriga. Samtidigt fanns ytterligare tre barn, en gård och ett liv där hemma. Stina tvingades sätta sitt vanliga liv på paus.

– Vi bestämde redan första natten att jag skulle vara med Elsa. Jean-Olof är världens bästa pappa och vi var överens om att det var bättre att han var kvar hemma. Han hade också sitt företag att ta hand om. Jag fick helt enkelt kliva ur min familj där hemma för att vara med Elsa på sjukhuset, säger Stina.

Lillasyster Britta klev i stället in och hjälpte pappa Jean-Olof med ansvar för barnen, familjen och huset. Hon bestämde sig för att stanna kvar så länge det behövdes.

– Det var bara självklart. Jag tvekade inte utan bara gjorde det. Jag vet att Stina hade gjort exakt samma sak för mig. Jag såg till att Nils, Signe och Albin åt frukost och kom iväg med skolbussen. Jag storhandlade, lagade mat, tvättade, gjorde läxor och städade. Jag fanns där och försökte ge dem det de var vana vid. Min egen sorg lade jag åt sidan, säger Britta.

Sammantaget har Elsa behandlats med cytostatika i 913 dagar. Men nu är det över – den sista operationen gjordes förra hösten då Elsas port togs bort.

– Det går inte att stå ensam i allt det här svåra. Vi tänkte hela tiden på att försöka fylla huset med små och stora vänner men också med glädje och lek.

 

Det har gått ett och ett halvt år sedan vi besökte Elsas familj. Så här beskriver mamma Stina läget just nu:

”Jag är så tacksam över att kunna skriva orden “Livet är härligt. Allt är bra.” här i min uppdatering från livet som det är nu. Vi lever i vanligheten igen och ingenting är finare än att få leva vanligt. Elsa träffar sin doktor Sandra en gång i halvåret, det finns ingen anledning till oro längre men det är gott att doktorn håller en arm om Elsa, en arm om oss allihop.

Det finns inte utrymme för ett foto på Elsa här i min text. Föreställ er istället fräknar, gröna ögon, tandlöst leende, jeans med hål på knäna, skolbuss och fingrar som formas till hjärtan … ni kan nog föreställa er vår Elsa, full av liv och glädje på väg till första klass.”

 

Så kan du hjälpa en drabbad familj!

Alla har inte möjlighet att flytta in till en drabbad familj för att stötta, men det finns en rad andra saker du kan göra som vän eller anhörig.

  • Ring, skicka ett sms. Visa att du finns där för familjen. Om du inte får svar – ta det inte personligt.
  • Gör något praktiskt. Klipp gräs, ta in post, laga mat som du tar med till sjukhuset eller familjen hemma, tvätta, städa och finns där för de syskon som är kvar i hemmet. Hjälp dem med läxor och skolan.
  • Prata med familjen och erbjud dig göra saker. Ofta är det svårt för den drabbade att veta exakt vad de behöver.
  • Vik inte undan. Även om du är rädd, visa att du bryr dig. Det betyder mycket för den drabbade om du säger hej och visar deltagande.
  • Du kan också hjälpa till genom att vabba för en drabbad.

 

Bli Barnsupporter redan idag – ditt bidrag gör skillnad

 

Dela på Facebook Dela på Twitter