Eli och pappa beskuren

Elis tredje krig

Dela på Facebook Dela på Twitter

En dag var cancersjuke Elis läkare försvunnen. Pappa Toema Alekdawi tog sin son på ryggen och bar honom – hela vägen från Syrien till Sverige. Elis bentumör hindrade honom från att gå själv.

Deras permanenta uppehållstillstånd är färska. Deras enda synliga personliga tillhörigheter är en madonna i plast med ett litet värmeljus bredvid. Och Elis surfplatta. Hans allra högsta önskan uppfylldes av familjevännen Johnny Ohnessian. Kvar i krigets Hama resten av familjen.

Eli var 10 år när han fick ont i benet och ryggen. Tumören, som satt nära ryggraden, mätte 12 centimeter i diameter när de hittade den. Sedan bombades sjukhuset och Elis läkare försvann.

Då började de sin vandring.

– Jag hade ont i armarna för jag måste hålla i honom hela tiden, berättar Eli.

Toema gick en timme, pausade fem minuter, gick en timme igen. De var hela tiden rädda för gränsvakter och för hundar.

– Ibland sa Eli, ’sätt ner mig om du är trött, pappa. Lämna mig’. Men jag sa nej. Vi fortsätter tillsammans.

 

Gick i två månader

Eli säger att han inte kommer ihåg något av kriget i Syrien. Inget av resan på vattnet mellan Turkiet och Grekland.
Ibland hade Toema självmordstankar.

– Men jag tänkte på Eli och fick kraft.

Flykten tog två månader. De navigerade med GPS. De gick från Syrien till Libanon, från Libanon till Turkiet. De reste med flyktingbåt från Turkiet till Grekland. Sedan gick de genom Makedonien, Serbien, Ungern, Österrike, Tyskland och Danmark. Och från Danmark tog de tåget till Sverige.
Tre dagar efter ankomsten låg Eli på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm. Tumören är färdigbehandlad.

Eli förklarar att han inte kan beskriva hur ont det gjorde i kroppen.

– Men sjuksköterskorna var som änglar. Vi är så tacksamma. Alla är så snälla, säger Toema.

 

Bli Barnsupporter redan idag – ditt bidrag gör skillnad

Dela på Facebook Dela på Twitter